VFU:n sluuuuuut!

Äntligen. I tisdags hade jag min sista dag på praktiken. Min favoritklass skrev prov i ett stort moment (om litteratur och språklig variation, i ett!), och jag rättade dem innan jag gick. De var jätteduktiga, YAY!! 
Min tid på Upplands-Brogymnasiet har varit jättegivande, såklart. Jag var skeptisk först till att ha två mentorer, men så länge man löste planeringen och schemat så har det gått jättebra! Kul att ha två olika lärarstilar att auskultera (observera).
Sakerna som har varit bra på praktiken:
¤ När betygen man lagt på muntliga framställningar helt matchar mentorns betyg hen lagt
¤ Baguette-mackan med ost och skinka från kafeterian. 
¤ När eleverna försvarar mig efter att min examinator från SU sagt att jag pratar alldeles för starkt
¤ Min lilla hörna i biblioteket, där jag spenderade många timmar mellan lektioner, planerandes lektioner eller rättande saker.
¤ När man introducerar lyrik, och eleverna är jätteentusiastiska och analyserar dikter glatt.
¤ Att prata Harry Potter med några elever, och jämför kläder och smycken man har.
¤ När man rättar prov på ett moment man jobbat på i flera veckor, och de flesta får jättebra resultat.
¤ Hembakat bröd med massor med olika pålägg varje tisdag eftermiddag.
¤ Plattformen vclass, jättebra!
¤ När man säger åt "problemklassen" att skriva noveller, och deras historier är sinnesjukt bra, och efter att man ger dem komplimanger ser de jätteglada och stolta ut.
¤ Kollegorna jag hade i mitt arbetsrum.
¤ När tre "coola" killar i klassen säger hur mycket de kommer sakna en, och vilken bra lärare man är.
¤ När man kör en Kahoot (ett slags quiz-spel med hela klassen, med egna frågor) och någon som inte brukar vara bäst/vinna får högst poäng och vinner chokladkakan (och blir superglad).
¤ Random tårta i lunchrummet.
¤ Psykologilektionerna jag satt med under, jag lärde mig massor! (plus att vi såg filmen "P.S I Love You").
¤ När klassen som hatar att prata engelska under lektionen äntligen börjar svara på engelska istället för svenska utan att jag behöver fråga om det.
Alla frågar mig hela tiden hur jag kan bli lärare när jag är introvert, och jag har aldrig något bra svar på det, utom att passionen för att lära ut trumfar min sociala imkompetens. Här är några gånger som det har känts jobbigt dock under de senaste tre månaderna:
¤ När jag säger fel namn till min mentor (och kallar henne den andra mentorns namn, som om jag inte vet skillnad på dem). 
¤ När jag spillde läsk över hela mig i lunchrummet.
¤ Springa fram och tillbaka i korridoren och titta in genom rutorna till alla klassrum för att leta efter min mentor som sitter i möte på okänd plats.
¤ Att behöva maila en kollega (på mitt jobb, inte placeringen) och berätta att åtskilliga av mina elever har klagat på hens beteende och bemötande.
¤ När jag står i lunchrummet och försöker lista ut hur micron fungerar (och efter 5 minuter behöver fråga om hjälp)
¤ Att fylla hela whiteboarden med permanent marker, och sedan stå och skrubba bort det inför en hel klass + en lärare som väntar på att få börja deras lektion.
¤ När jag inte låst toalettdörren ordentligt, och en kollega kommer in när jag sitter på toa (och käkar en macka).
(och om du känner att du också skulle tycka situationen var jobbig, tänk dig att jag tycker att det är ungefär 23 gånger hemskare) xD Still though, jag överlevde.
Nu har jag en sista intensiv kurs kvar på SU innan terminen är över (salstenta, uppsats och grupparbete), plus att jag ska ventilera och försvara min stora C-uppsats i början av juni, den jag skrev om språket som skapas i tv-spel (bästa ämnet ever). Och så är det en stor uppsats jag måste skriva som jag inte gjorde när jag studerade i Sheffield (2016...). De nationella proven är nästan helt rättade och klara, betygen till mina bebi.., eh, elever går ut imorgon, skönt! 
Kan knappt vänta till 8:e juni, gaaaaaaaah.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback