Doom (2005)
Nej, inte spelet Doom. Filmen. Nicklas lurade på mig den. Hade väl inte jättehöga förväntningar. Har en liten hemlig förkärlek för skådisen "The Rock" (sedan Get Smart!), så det var väl han som var dragplåstret.
Handling: Random grupp med militärer blir sända till ett laboratorium på planeten Mars för att se efter varför stället har satts i karantän och vad som hänt med forskarna som jobbade där. De blir en efter en jagade (och dödade) av en okänd fasa där inne. Inget särskilt originellt där (snarare påminner det en del om Jason X, som vi såg väldigt nyligen),
men när man fått lära känna personerna lite och kommer in i filmen så blir den faktiskt spännande. Släng in en komplicerad syskonrelation där hon-är-forskare-och-måste-samla-in-information-från-forskningen-och-soldaten-till-bror-vill-inte-att-något-ska-hända-henne, så blir det till och med lite drama.
Det ska byggas på spelet Doom 3 (faktiskt helt okej liknande) och en rolig touch i filmen var när det övergick till first person shooter och man ser bara vapnet framför sig när man springer igenom korridorer och ska döda infekterade, galna monster. Lite för långt dock, men ändå kul.
Bäst var nog skådisen Karl Urban (mest känd som Éomer i Sagan om Ringen-filmerna), han gjorde ett lagom bra jobb. Anyway, helt sevärd film. Faktiskt.
Trackback