I torsdags fyllde min pappa 80 år.

Åh, jag hade en massa planer på vad jag ville göra till denna dag. 2009 började jag skriva en bok om hans liv, som jag tänkte publicera själv genom något förlag, och bara trycka 10 kopior, en present till de närmaste (och honom), med gamla scannade foton, och illustrationer av mig. Han har varit med om så mycket liksom, och han föddes 1939, så han har massor med historier som man inte nästan kan relatera till idag. Som när han berättar att när han var liten, under andra världskriget (!) så råkade han klippa sönder familjen ransonhäfte (ni vet, man fick kuponger för livsmedel så att man kunde leva), och farmor Rut blev såklart väldigt arg. Eller hur konstigt det var när apelsiner kom, eller hur det var innan man fick frys i varje hem. Han blev skickad till den lilla frysbox de hyrde, som man idag hyr ett bankfack, flera kvarter bort. Det fanns inte mycket färdig frysmat på den tiden, men fiskgratäng fanns. Eller när han gick på sin mammas simskola, han och hundra andra åttaåringar utspridda på stranden och torrsimmar tillsammans efter hennes anvisningar, och när hon skulle visa dem hur man kastar macka råkar hon kasta för tidigt och träffar pappa rakt i huvudet. Eller alla spännande pianospelningar han haft över hela världen, som på en fransk flygbas under 50-talet, eller med en trumbonist som alltid hade en katt på axeln när han spelade.